Fem ostar jag har svårt att klara mig utan.

Utan inbördes ordning.

Chèvre

Allt sedan jag för första gången åt chèvre på ett sydfranskt hål i väggen för 22 år sedan är jag beroende. Om det hade varit möjligt att injicera den hade jag utan att tveka övervunnit min sprutskräck. Nu får jag istället nöja mig med att köpa hela rullar. Och kan vi en gång för alla komma överens om att det heter chèvre, inte chevré? Allrighty then.

Taleggio

Osten jag ständigt återkommer till. Italiensk kittost med den perfekta konsistensen, smaken och doften. Skulle eventuellt kunna vara världens godaste ost. Se dock upp för Falbygdens Taleggio där ammoniaksmaken är högst oangenäm.

St Agur

Den finaste, mjukaste, lenaste, härligaste, mest sammetsaktiga och gudomliga blåmögel ever.

Feta

Jag vet. Fetans plats på listan kanske förvånar. Men tänk lammfärsbiffar, tomatsallad, vattenmelon, pizza, omelett, späckad kycklinglår und so weiter så förstår du vad jag menar. Få andra ostar är så mångsidig. Varning dock för de torra varianterna; för att platsa här måste den vara hyfsat soft.

Parmesan

Mindre överraskande som topp-5-ost, men inte desto mindre värdig. Risottons moder, pastans kapten. Och säg den ruccolasallad som klarar sig utan parmesan. Tänkte väl det.

Bubblare: Gruyère, Halloumi, cheddar (valfri), Västerbotten, Rondelé vitlök, Baby Bel

1 tanke på “Fem ostar jag har svårt att klara mig utan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s