Jag har alltid stoltserat över denna bloggs befriande inställning till ost och opretentiösa ton. Men någon måtta på axelryckningarna får det ändå vara. När det gäller beteendet vid ostbrickan till exempel. Det finns ett antal extremt enkla förhållningsregler, och här är jag benhård.

1. Skär osten rakt uppifrån och ned. Det är absolut förbjudet att gräva ur osten och låta kanten vara kvar likt en söndervittrad ruin. Vill du av oförklarliga skäl inte äta kanten, skär bort den på din egen tallrik.
2. Om osten är rund, skär den i tårtbitar så att alla bitar får en del av den mest mogna mitten. Om osten redan är en tårtbit, skär längs med så långt det är möjligt. Att skära av centerpiecen är endast tillåtet om man har osten helt för sig själv, (men då är ju det mesta tillåtet).
3. Använd olika knivar till olika ostar. Att snitta en Fourme d’Ambert för att sedan förflytta samma kniv till en mild Bethmale de chèvre är det skottpengar på. Sanning.

I övrigt tycker jag man kan köra lite som man vill. Enjoy.

 Oförlåtligt.