Jag lät handen stanna över den franska bondosten av getmjölk. Tog den på impuls, la den i korgen, betalade med mynt och cyklade hem. I det marmorbeklädda köket drog jag upp pappret, placerade osten på en skärbräda och väntade. Cirka 30 minuter. Jag valde omsorgsfullt en kniv som var lagom vass och inte för tung. Skar. Smakade. Dog en smula.