Det ÄR något visst med smält ost. Pizzans mozzarellasträngar som spelar förföriskt, ostfonduens lagun av tröst, den varma cheddarns mjuka trygghet…(ja, jag vet att det är något fel på mig). Den smälta osten liksom bäddar in själen i bomull (eller är det flott??).

Min fix får jag bäst via varma mackor. Snabbt och enkelt. Cheddar och smör på surdegsbröd ba heeej. Är man på det humöret kan man gnida in brödet med vitlök innan, men ingen varm tomat, ingen skinka som stör. Bara ren ostglädje.

 Klassiker.