Kategoriarkiv: Svensk ost

Lena Andersson om: ost.

Publicerad den av
2

När jag för två år sedan glupskt tuggade i mig Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” som om det vore en bit långlagrad Svecia var det något som slog mig. Något som avslöjar mitt förhållande till ost. Jag la märke till att huvudkaraktärerna Hugo och Ester vid flera tillfällen umgicks tillsammans med chèvre, blåmögel, gruyère… Var detta en slump? Eller kunde det vara så att jag hade en själsfrände i en av Sveriges bästa författare?! I had to know. Så när jag fick tillfället att fråga henne var förhoppningarna skyhöga. Är det nu vi finner varandra? Är det här början på en livslång vänskap där vi titt som tätt ses över diverse getiga och långlagrade godsaker och talar om livet?

Mitt önsketänkande galopperade iväg en smula, för ganska snabbt visade det sig att hon inte verkar vara särskilt imponerad av ost. Men jag är otroligt glad och smickrad att hon tog sig tid att gå till botten med detta. Lena Andersson, ladies and gentlemen:

Vad är din relation till ost?

”Inte så stark. Det är gott men jag är en sötsaksmänniska och kolhydratmänniska. Om det finns några livsmedel jag utan besvär skulle kunna avstå från resten av livet, ifall det vore viktigt, så hör ost till dem.”

I ”Egenmäktigt förfarande” umgås Hugo och Ester vid flera tillfällen runt ost, är det en slump?

”Är det flera ställen? Jag minns bara ett. Men det beror väl på att Hugo är en ostmänniska och inte en sötsaksmänniska. Han har idéer kring lagringen av ost som metafor för att det viktiga i livet tar tid, att man inte bara ska leva i ett ytligt och vulgärt nu där inget hinner mogna och bli bra. Ester har lite mer bråttom än han.”

Vad är det med ost som gör den så oemotståndlig?

”You tell me. Men det sägs att den har opiater i sig som bokstavligen gör den oemotståndlig för vissa.”

Förutom Parmesan, vilken ost har du alltid hemma?

”Jag har inte alltid parmesan hemma. Gouda och Grevé är bra smörgåsostar. De får inte vara för lagrade så att de faller sönder. På mackan behövs mer elasticitet och spänst. Oftast har jag annat pålägg med mindre mättat fett.”

Mest underskattade ost?

”Vet inte om det finns underskattade ostar. Är ingen konnässör. Däremot ska man inte låta sig förskräckas av Svarta Saras lukt.”

Favoritostbutik?

”NKs livsmedelsbutik. Och ”Matvärlden” i Tensta har utmärkt fetaost i lag.” 

andersson_lena

Lena Andersson. Foto: Cato Lein.

Osten som bara säljs under två dagar.

Publicerad den av
2

Hösten är vackrare än någonsin och det är dags att skörda. Och inte bara äpplen. Arla har producerat en Skördefestost i bara 2.000 (!) exemplar. Tanken är att det ska tillverkas en ny Skördefestost varje år på mjölk från förra årets skördefest.

Årets ost är gjord på mjölk från utvalda Ölandsgårdar, tillverkad på mejeriet i Kalmar och är lagrad i ett år. Smak- och konsistensmässigt är osten en kombo av Herrgårdsost och Prästost (enl Arla) med stora runda pipor.

Osten säljs bara idag och imorgon, under Ölands skördefest, på Borgholms torg i Arlas monter och på Arlabonden Kerstin Persson gård i Köpingsvik. Så skynda skynda om du vill lägga vantarna på en raritet! Rapportera gärna om du fick tag på en.

uuuoy4hcg1dsm6lyhaoo

Skördefestosten 2016. Eller snarare etiketten till den. Det var allt jag kom över.

4.080 månaders lagrad ost.

Publicerad den av
2

On the last episode of Say cheese pratade vi om förvaring av ost. Nu har man hittat vad som tros vara 340 år gammal ost på sjöbotten; sk ostförvaring av rang.

Det var i skeppet Kronan som förliste utanför Öland 1676 som dykare nu gjort fyndet. (En gammal guldring med diamant och gulddubloner fanns visst också i skeppet, men den verkliga skatten var naturligtvis osten). I en gammal lerkruka fanns något som tros vara ost. Lars Einarsson som är projektledare för Kronanprojektet beskriver doften som en blandning av jäst och roquefortost. Nu ska en analys genomföras för att fastställa innehållet. Han som packade provianten inför kriget visste vad han gjorde, obviously.

Regalskeppet Kronan Ett skepp kommer lastat.

Nya gamla godingar.

Publicerad den av
Svara

I Sverige är vi bra på att äta hårdost. Faktiskt bäst i världen med våra dryga 13 kg/år. Måhända sträcker vi oss sällan utanför säkra kort som Herrgård och Prästost, men i allt högre utsträckning kräver vi att osten ska hålla hög kvalitet. Och om man med kvalitet menar svenskproducerad, smakrik och långlagrad då har man fyra nyheter att se fram emot. Arla presenterar nämligen favoriterna Herrgård, Grevé, Präst och Svecia i smakrika långlagrade versioner.

Herrgården, Grevén och Prästen har lagrats i 12 månader, Svecian i 14, så smaken är djupare, konsistensen hårdare och saltkristallerna crunchar som de ska. Svecian är min favorit. Jag gillar ost som har en tät smakinformation. Den här är grym på knäcke till midsommarsillen och finfin i ostpajen, men glöm för all del inte bort att servera den som den är, rakt upp och ned med kniv som enda tillhygge. Bara för att den förpackas i samma gamla tråkplastfodral betyder det inte att den är ovärdig ostbrickan. Testa.

Just dessa fyra klassiker har producerats i mejeriet i Kalmar sedan 50-talet, så nu när de långlagrade varianterna ser dagens ljus vid samma mejeri är det med all säkerhet en del tradition och erfarenhet bakom, och sådant känns ju alltid lite extra trevligt. Jag tror att midsommar blir lite extra glad i år.

Lagrad Svecia

Arla må vara bra på ost, men när det gäller smarriga pressbilder har de en bit kvar att gå.

Världsmästare i ost.

Publicerad den av
Svara

Nu blir man ju glad. Dels för att det finns något så fint som ostforskare och dels för att en svenska kan stoltsera med titeln Världens Bästa. Mästaren heter Ylva Ardö och har lagt en stor mängd timmar på att ta fram ost med låg fetthalt som samtidigt smakar bra. (Skeptisk!) Aftonbladet gör hur som helst en geniintervju.

Skärmavbild 2016-06-09 kl. 14.55.55 Kul på alla sätt.

Tripla nyheter från Allerum.

Publicerad den av
1

Ibland, när man ska göra en krämig potatisgratäng eller en riktigt god pizza, kan en påse färdigriven ost vara kryckan man stödjer sig på. Nuförtin finns ju hur mycket som helst att välja på; Västerbottensost, TexMexost, Ica Basic, högt och lågt. Och som om det inte vore nog ger Allerum oss nu ytterligare tre alternativ: Single Cheese, Double Cheese och Triple Cheese. Det som skiljer dessa åt från övriga färdigrivna kompisar är att man blandat två resp tre ostar i samma påse. Helt crazy! Och varför har ingen tänkt på detta tidigare? Som namnen antyder så kan du alltså välja om du vill ha en och samma ost i påsen (Prästost), två olika (Präst och Grevé) eller en balanserad blandning av tre (Präst, Grevé och Herrgård). Alla ostar är lagrade mellan 12 och 18 månader så det är ganska smakrika gottepåsar det här. Någon har tänkt till, och det gillar vi. Kanske får bli en Triple nästa gång det görs quesadillas.

2774_Allerum_Riven-Ost_Triple-Cheese_150g-1 Färdigrivet från Allerum, när ditt bekväma livsnjutarjag får välja.

Vinnarskallarnas vår.

Publicerad den av
Svara

Hur är det med tävlingsinstinkten? Testa i vårens kanske intressantaste tävling från Falbygdens som de just nu kör på Facebook. Larvigt enkelt att delta (men hur löser de själva urvalet??) och en klockren vinst; ostprovning med ett proffs. Why not liksom.

Allerum har också något på gång på Fejan. Dela ditt recept, innehållandes deras färdigrivna ost, så har du chansen att få hem en kock. Som lagar mat alltså. Kolla här. Så sitter du på ett vinnande ostrecept är det bara att köra.Skärmavbild 2016-03-16 kl. 10.27.29

Tittut!

Bakom kulisserna på Hansjö mejeri.

Publicerad den av
1

Man var på sportlov i Dalarna. Kompisen hade fixat dejt med familjen bakom Hansjö mejeri i Orsa. Lycka!

I ett oansenligt hus längs landsvägen ligger det lilla ysteriet som familjen Boman Daniels äger. Här ystas ost av egen ekologisk mjölk från korna som bor precis runt den vita knuten. De heter så klart saker som Kornros, Lilja och Gulla. (Korna alltså). Mater familias heter Anita och är lugnet själv, en trygg famn man vill somna i. Men inte nu, och inte här. Här ska snokas runt!

Anita öppnar kylrum efter kylrum där mästerverken ligger och vilar till sig. Det är brie, blåmögelost och hårdostar i olika mognadsstadier. Sortimentet består av ett tiotal ostar och alla har namn efter korna, som på sommaren betar alldeles utanför. Fodret till djuren odlas av familjen, så detta är ostproduktion när den är som finast. Tre godbitar som gjorde starkast intryck:

Hansjö Tindra är en mild blåmögel med bara 2 månader på nacken. Mjuk och snäll, en sådan man kan äta mycket av. Ofta.

Hansjö Lina är en sex veckors lagrad brie som verkligen är unik i sitt slag vågar jag påstå. Konsistensen är inte lika krämig som en brie utan snarare åt chèvrehållet i kärnan. Jag vet, det låter inte helt lyckat, men den är SÅ bra. Den friska syran gör den mindre kvalmig än en vanlig fulbrie, så enligt mig är denna fullkomligt klockren, både smakmässigt och i konsistensen. (Jag är ett fan av fastare ost). Har lagt en beställning på ett halvt kilo till som i detta nu är på väg mot Sthlm.

Hansjö Svartros (älskar namnet!) är blåmögeln med den kraftiga smaken. Lagrad ca 6 månader och ”cheddariserad”. Konsistensen är åt cheddarhållet och smaken är stark som en dalmas med midsommarstången på axeln. Möjligen aningens bitter för min smak, men favorit för andra i sportlovsgänget.

Familjen har fullt upp och levererar inte långt utanför Dalarnas gräns, precis som de vill ha det. Det ska vara en poäng med närproducerat tycker Anita, och visst är det så, även om man blir lite tjurig att den inte finns att få tag på innanför tullarna. Å andra sidan gör det ju osten än mer speciell.

Det här var det bästa studiebesöket jag gjort sedan jag praoade på SVT när jag var 14 år. Tack Hansjö mejeri för gästvänligheten och tack för att ni finns!

image4

Mrs Hansjö.

 

image1

Tindra in the making.

 

image3

Lina och Lilja på bräda snidad av den lokala masen Fredrik Moraeus.

 

image2

En naken Lina. Brien innan möglet lagt sig.

 

Rapport från Festivalen.

Publicerad den av
1

Jodå, jag kom iväg till Ostfestivalen. Lite febervimsig, men ändå på plats. Tyvärr blev det bara besök på söndagen som är den värsta dagen pga folkmassorna och trötta utställare. Och antalet besökare i år var rekordstort, 6.000 ca, vilket ju är råkul. Men till nästa år hoppas jag på utökat utrymme, det är för många armbågar framför borden vilket gör det svårt att snacka med producenterna. Och det är ju halva grejen. Men folk åt inte bara. Vid seminariet som Kerstin Jürss höll i om hur man gör ost trängdes entusiaster nyfiket runt scenen. Tillverka är helt klart det nya äta.

Det var idel kända ansikten bland producenterna. Min favorit, Birgitta Dahlberg, fanns så klart på plats med sina ljuvliga handgjorda ostpraliner. Jürss mejeri hade traditionsenligt staplat upp sina godingar Granbarksosten, Sörmlands Ädel och Blanka. Utan någon genomtänkt plan sicksackade jag mig mellan halloumi, korianderost, äppelmusttvättad getost och västmanländsk pecorino. Hittade en ny favorit i getosten Julias mormor från Halltorps mejeri. Den fick följa med hem och kommer säkerligen djupdykas i i en post längre fram.

Som vanligt röstades även Årets ost fram, dels av besökarna och dels av en jury bestående av diverse läckergommar från Sverige, Frankrike och England. Folkets röst föll på Svedjans Gårdsost i Västerbotten, medan juryn prisade Stenkällarlagrad Caprin från Orranäs gårdsmejeri, Getmese från Gide get, Västerbottensost och Rävens lilla röda från Räven och osten, som alla fick silvermedaljer. Förvånande nog var ingen värd guld enligt juryn som åt sig igenom 90 (!) svenska ostar.

Intresset för ost, och framför allt svensk ost, är glädjande nog stort. Vi börjar förstå värdet i närproducerat och hantverksmässig ost. Det är fint. Nästa år hoppas jag på mer utrymme, fler producenter och nya upptäckter. Längtar redan.ostplockGött från Sanda Gårdsmejeri.

 

hallen

The more the merrier.

 

praliner Fru Pralin.

 

fjällkor Gänget bakom Fjällko-osten.

Ostfestivalen so far.

Publicerad den av
3

Jaha, vad händer på Ostfestivalen då? tänker ni. Det undrar jag också. Har åkt på decenniets influensa, (pga sjuka kollegor som dyker upp på jobbet ändå för att spela hjältar). Värre än man flu. Så här ligger jag, nedbäddad och tittar ut genom gardinbeslöjade fönster, undrar vad trenderna inom svenska ostar är och dagdrömmer om hur Jürss mejeri bjuder flott. Tidigare års festivaler har jag stått i pole position redan på fredagmorgonen, så än så länge är detta en riktig besvikelse. Men imorgon, festivalens sista dag, SKA jag dit, det må bära eller brista. Så håll undan alla immunsvaga, imorgon rullar jag nedför Narvavägen iförd det i Japan så vanliga munskyddet. Jag ska på festival.

2705400895_178114751c_z

Aaaaaand we’re back!

Publicerad den av
2

Jorå. Helgen inleds med att posta första inlägget på åååår och dar. Plötsligt händer det.

Kanske var det pressinbjudan till Ostfestivalen som gjorde det. Eller så var det glada tillrop från dudesen på Ostresan. För det kan väl inte ha varit Arlas nya ekologiska ostar..? Oavsett anledning är vi nu igång. Igen. Så. Var börjar vi?

Ostfestivalen. Den tredje i ordningen. Återigen reser ostentusiaster från Sveriges mer glesbefolkade områden till Nordiska museet för att bjussa på sina utsökta hantverk och sprida nyfikenhet om små svenska producenter. 19-21 feb. Som vanligt blir det seminarier, mingel och ost till tusen. Rapport kommer naturligtvis.

Kolla in bloggen Ostresan. Alltid råhärligt med folk som har fattat att ost är grejen.

Arla har inte bara förstått att ost är grejen, utan dessutom ekologisk sådan. Därför lanseras nu två barnvänliga varianter tillverkade av svensk ekologisk mjölk. Vi har Tidan och vi har Hovan. Namnen kommer från de två mejerier som var först i Sverige att tillverka fyrkantiga ostar någon gång på 1940-talet.

”Hova är en grynpipig ost med mild och aromatisk smak och Tidan är rundpipig med mild och frisk smak, perfekta för hela familjen”, hälsar Arla. Eftersom jag är pro-ekologisk så är ju detta goda nyheter, utan att ens ha hunnit smaka. Det får vi helt enkelt återkomma om. (Och med ”vi” menar jag ”jag”).

I övrigt: nytt år, nya tag. Tänkte börja skejta till våren, men det är en helt annan historia.

Favoriter i kylen just nu: Raclette, tryffelpecorino och Kvibille Cheddar. Nu kör vi.cheeseboard Cheeseboard.

 

Allerum lanserar lagom.

Publicerad den av
2

Allerum lanserar nu lagomlagrade ostar, ”efterlängtade av de som vill att ost ska smaka mycket – utan att bli för stark och kraftfull”, säger den långt ifrån lagom Carl Jan Granqvist, (aka Calle-Janne). De så med Allerum förknippade långlagrade ostarna får alltså halvmesiga kompisar? Nja, nu ska vi inte slå an en sträng i moll alldeles för hastigt.

Allerum har, med all rätt, gott renommé när det kommer till smakrika, och för den delen långlagrade, ostar. Men det här gänget kortlagrade ostar (6 månader) har också karaktär och är rika på smak, om än något mildare och mer ”balanserade”, som de själva säger. Och så är det ju; ibland är man helt enkelt sugen på en långlagrad Svecia som sticker lite, och ibland vill man ha en god ost med mindre sting.

Så kortfattat kan man säga att det här är ostar för dem som föredrar mindre styrka utan att göra avkall på smaken. Fint initiativ av Allerum.

Skärmavbild 2015-06-08 kl. 16.58.28 När lagom är bäst.

TGI Ostens dag.

Publicerad den av
2

Vänner, idag är det Ostens dag, när det är fredag och allt. Och i år ställer Falbygdens ost till med kalas efter att förra årets firande kom av sig pga okänd anledning. Men nu vill alltså själva initiativtagaren till denna fröjdefulla dag bjuda till lite extra. I ett antal butiker över hela landet bjussas det på något kalasigt. Kolla in Falbygdens på FB för närmare details. Hurra för osten! Hur firar vi?

11218768_1116201241728413_1504127562983111827_n Let’s fira!

Castello poppar till det.

Publicerad den av
5

Men alltså, Castello är på g! Först lanserar de finost till hamburgaren och nu öppnar de en egen pop-upstore i Moodgallerian i Stockholm. Var ska detta sluta?? Tar de över världen och instiftar lagar om obligatorisk ostsmakning i skolorna, där små osttanter går omkring med brickor med färgglada assietter och delar ut smakbitar till barnen? Och barnen ba ”neeej, osttanten!”.

Hur som helst. I den här fina pop-upbutiken kan man köpa ett urval av deras ostar, (även sorter som inte sålts i Sverige tidigare), provsmaka men framförallt få inspirazione, (ni vet sån där som man har för lite av ibland). Varje vecka kommer de ha ett nytt tema, typ Sött, Frukt & Grönt osv med provsmakningar varje dag. (Gratis hörni!) Här kan du även slinka in, slå dig ned och ta en ostbricka, komponerad av den prisbelönte kocken Roland Persson. Naturligtvis finns allt du behöver för en lyckad ostsession; knivar, brädor och smarriga tillbehör. Man kan plocka ihop passande nöt- och bärblandningar i lösvikt, och köpa drycken därtill. Lovely! Ett litet minus, (om man nu ska vara grinig, vilket jag är eftersom jag inte fick den fina inbjudan till själva öppningen), var att tjejen jag frågade om vad Castello Black var svarade att det är en blåmögelost. Really? ”Men vad är skillnaden mellan den och Castello Blue?” envisades jag. Det visste hon inte. Lite att jobba med på personalfronten kanske.

Hela syftet med pop-upen är att inspirera och få oss att äta mer ost. Och vem gillar inte det? Butiken öppnar idag och kör på fram till 26 juni. Skynda, skynda!

CastelloPop_skylt Cheesy art, just nu i Moodgallerian.

CastelloPop_burk Det står: Rostad kokos och pistage, gott till Aged Gouda.Om någon undrar.

CastelloPop_bricka Elegant ostfika.