Vi satt där på Brillo och firade kompisens 30-something födelsedag. Vongolen var long gone och torskryggen nedsköljd med dyrt vin. Efterrättstajm. Och det var nu det intressanta började. För överst på menyn stod chèvreglass. C-H-È-V-R-E-glass hörni! Med brynt smör och valnötter! Efter en lätt hjärt-lungräddning från någon i sällskapet pga dåndimpen kunde jag samla mig och beställa något som lät som den absolut optimala desserten. Ost OCH glass OCH smör OCH nötter.

In svävade (på små rosa moln) tallriken med en mjuk glass på fluffigt fluff toppat med nöt- och smörknäck. Förväntningarna visste inga gränser. När konstverket mötte munnen stannade plötsligt tiden. Bordsgrannen frös till i sitt gapskratt, servisen bromsade upp mitt i steget och tunnelseendet susade högljutt. Det var möjligt att skapa något större med dessa, var för sig, gudomliga ingredienser. Getostsmaken var sublim, knappt skönjbar, men gav glassen den karaktär som bara en ost kan ge. Sötman, sältan, knapret, smöret, det kalla… Det kan omöjligt bli bättre än så här. Omöjligt säger jag. Briljant Brillo.

 Heaven is a place on Earth.