Inspiration, var är du?

Vad gör man när inspirationen är frånvarande och osttankarna går på lågvarv, när tröskeln till att skriva ett nytt inlägg är högre än Greklands statsskuld. Äter mer ost..? Surfar runt på bloggar, Pinterest och matsajter i jakten på en ful stöld? Nåt behöver göras och det är kvickt, för så här slött kan det inte vara på Sveriges bästa ostblogg. Ber om ursäkt å mina egna vägnar och moonwalkar tillbaka in i grottan igen tills jag kommer på något. Hörs.

writers-block

Kanske borde man byta ut skrivmaskinen mot något modernare…

 

Annonser

Ostladdat från Mellanöstern.

Det här med vänner alltså, vad skulle man göra utan dem?! När de dessutom hajat grejen med mitt ostbegär och packar resväskan med utländska rariteter, för min skull, då är det extra vackert.

Den här gången var det exotiskt värre när två paket bourekas med fårost landade på köksbänken, direktimporterade från Israel. Pang in i ugnen; och så doften… Plötsligt hörs vespor tuta vildsint, den ljumma medelhavsvinden mot ansiktet och högljutt konverserande människor. Och den salta osten. Ridå.

bourekas_fryst Så mycket känslor i en gräll plastförpackning.

Chèvreglass – när more is more.

Vi satt där på Brillo och firade kompisens 30-something födelsedag. Vongolen var long gone och torskryggen nedsköljd med dyrt vin. Efterrättstajm. Och det var nu det intressanta började. För överst på menyn stod chèvreglass. C-H-È-V-R-E-glass hörni! Med brynt smör och valnötter! Efter en lätt hjärt-lungräddning från någon i sällskapet pga dåndimpen kunde jag samla mig och beställa något som lät som den absolut optimala desserten. Ost OCH glass OCH smör OCH nötter.

In svävade (på små rosa moln) tallriken med en mjuk glass på fluffigt fluff toppat med nöt- och smörknäck. Förväntningarna visste inga gränser. När konstverket mötte munnen stannade plötsligt tiden. Bordsgrannen frös till i sitt gapskratt, servisen bromsade upp mitt i steget och tunnelseendet susade högljutt. Det var möjligt att skapa något större med dessa, var för sig, gudomliga ingredienser. Getostsmaken var sublim, knappt skönjbar, men gav glassen den karaktär som bara en ost kan ge. Sötman, sältan, knapret, smöret, det kalla… Det kan omöjligt bli bättre än så här. Omöjligt säger jag. Briljant Brillo.

chevreglass Heaven is a place on Earth.