Den perfekta pizzan?

Jag tror att någon är värd Nobelpriset i mat. Denna någon, (Birgitta Höglund), har nämligen uppfunnit det som kan vara världens bästa pizza: Pizza med halloumibotten. Ost på ost utan vetemjölets kolhydrater. Hörde jag hurra? Recept och how to do it hittar du här.

halloumipizza_saycheese

Guilty pleasure utan guilt.

Annonser

Feta på grönt är skönt.

Ibland, när man känner att det har ätits lite för få fibrer och lite för mycket snabba kolhydrater, kan det vara gött att ställa till med grönsaksbonanza. Men det behöver inte bli tråkigt för det.

Lyssna på det här: Man hugger upp bitar av rödbeta, morot, broccoli och svindyr lila blomkål, (bara för att det är en kul färg), och steker i smör. Därefter hälls de i form med olivolja, färsk timjan och salt. Naturligtvis toppar vi med (minst) ett paket fetaost och rostade solrosfrön och skjuts in i ugnen. Gott. Ja. gro%cc%88ntfeta

Dagen efter är det i telefonkön till sjukvårdsupplysningen man kommer på att man åt rödbetor kvällen innan…

Helgen börjar med blå måndag.

Kan inte tänka mig ett bättre sätt att börja helgen på än att lägga vantarna på en bit osande blåmögel. Och den här gången blev det festligt värre eftersom jag kommit över en Blue Monday. Blur-basisten Alex James baby är en prisbelönt blåmögel och eventuellt den vackraste jag sett. Grönblå sirlig marmorering mot gräddgul botten. I sin förpackning känns den inte så hantverksmässig som den är, men där inne möter jag en bit genuinitet. Man ser ojämnheten i kanterna som maskiner inte ger. Bara att hålla i en Blur-ost känns stort på något sätt. Två avgudade grejer i ett.

Doften är mjuk. Konsistensen fet och krämig. Smaken är rik, på gränsen till vad jag personligen uppskattar. Något syrlig, en aning stark, lite för fet och egentligen, trist nog, inget speciellt. Snopet. Men vad fan, om man nu ska sätta i sig en fin bit blåmögelost, och det ska man, är väl den här absolut att rekommendera. Och jag kommer köpa den igen. Hantverksmässig ost går före allt annat oavsett smak, i princip, och den här har en liten story. Dock lite svår att få tag på i Sverige pga kort hållbarhet, men kolla med din osthandlare så kanske hen kan ta in den.

Girls and boys, dags att ta helg.

bluemonday

Där är han: Alex.

bluemonday_inside

Där är den: osten.

Lena Andersson om: ost.

När jag för två år sedan glupskt tuggade i mig Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” som om det vore en bit långlagrad Svecia var det något som slog mig. Något som avslöjar mitt förhållande till ost. Jag la märke till att huvudkaraktärerna Hugo och Ester vid flera tillfällen umgicks tillsammans med chèvre, blåmögel, gruyère… Var detta en slump? Eller kunde det vara så att jag hade en själsfrände i en av Sveriges bästa författare?! I had to know. Så när jag fick tillfället att fråga henne var förhoppningarna skyhöga. Är det nu vi finner varandra? Är det här början på en livslång vänskap där vi titt som tätt ses över diverse getiga och långlagrade godsaker och talar om livet?

Mitt önsketänkande galopperade iväg en smula, för ganska snabbt visade det sig att hon inte verkar vara särskilt imponerad av ost. Men jag är otroligt glad och smickrad att hon tog sig tid att gå till botten med detta. Lena Andersson, ladies and gentlemen:

Vad är din relation till ost?

”Inte så stark. Det är gott men jag är en sötsaksmänniska och kolhydratmänniska. Om det finns några livsmedel jag utan besvär skulle kunna avstå från resten av livet, ifall det vore viktigt, så hör ost till dem.”

I ”Egenmäktigt förfarande” umgås Hugo och Ester vid flera tillfällen runt ost, är det en slump?

”Är det flera ställen? Jag minns bara ett. Men det beror väl på att Hugo är en ostmänniska och inte en sötsaksmänniska. Han har idéer kring lagringen av ost som metafor för att det viktiga i livet tar tid, att man inte bara ska leva i ett ytligt och vulgärt nu där inget hinner mogna och bli bra. Ester har lite mer bråttom än han.”

Vad är det med ost som gör den så oemotståndlig?

”You tell me. Men det sägs att den har opiater i sig som bokstavligen gör den oemotståndlig för vissa.”

Förutom Parmesan, vilken ost har du alltid hemma?

”Jag har inte alltid parmesan hemma. Gouda och Grevé är bra smörgåsostar. De får inte vara för lagrade så att de faller sönder. På mackan behövs mer elasticitet och spänst. Oftast har jag annat pålägg med mindre mättat fett.”

Mest underskattade ost?

”Vet inte om det finns underskattade ostar. Är ingen konnässör. Däremot ska man inte låta sig förskräckas av Svarta Saras lukt.”

Favoritostbutik?

”NKs livsmedelsbutik. Och ”Matvärlden” i Tensta har utmärkt fetaost i lag.” 

andersson_lena

Lena Andersson. Foto: Cato Lein.