Pule – världens dyraste ost.

Att världens dyraste ost är gjord av mjölk från serbiska åsnor låter som ett risigt skämt, (fördomsfullt javisst), men det är dagens sanning. Osten Pule tillverkas (för hand så klart) i ett åsnereservat i Zasavica i Serbien. Och det är inte smaken som gör att osten ligger på dryga 1.000 Euro/kg utan bristen på mjölk. En åsna ger nämligen bara 2 dl mjölk per dag och det krävs typ 25 liter för att göra 1 kg ost, you do the math. Osten finns inte till försäljning i vanliga butiker så stoppa ned plånkan igen. Vi får nöja oss med att himla med ögonen åt blotta tanken på denna raritet.

Bild Dyr ost.

 

Turofobi – när osten är din största fiende.

Okej, det här är på riktigt. Det finns de som har fobi för ost, en specifik sort eller generellt. Det kallas turofobi och uppkommer oftast från någon traumatisk ostrelaterad händelse i barndomen. Expressen rapporterar om stackars Melissa som får paniik när hon ser ost. Jobbigt. Face your fears säger jag bara.

Skärmavbild 2014-03-26 kl. 14.01.42

  Ostmonster.

 

Wästgöta Kloster x 2.

Wästgöta Kloster har för mig varit ganska anonym. Det är ”den där fyrkantiga osten med munkarna på omslaget” som man undrar vem som köper. Så när vi nu välkomnar två jungfrufödslar, Wästgöta Kloster Grädd och Wästgöta Kloster Blå, är jag som en öppen bok med tomma blad.

Wästgöta Kloster Grädd är vad den heter. Fetare, rundare i smaken och…gräddig, både i konsistens och smak. En mjuk och härlig ost, utan att vara mesig. 

Wästgöta Kloster Blå är inte vad den heter. Den är mild men med karaktär. Den sticker inte ut, men har ändå en egen smak. Nötig. Kanske inget jag skulle springa genom hela stan för, men det är en god ost, no doubt. Någon har dessutom tänkt till lite extra när det gäller förpackningarna. De är nämligen återförslutningsbara så man slipper slå in dem i ny plast, (om man inte har ostkupa då förstås). Finns i affären nu.

Bild

Tryffel och Grönpeppar coming up.

Gillar du mjuka och milda ostar? Grattis. Gillar du dessutom mjuka och milda ostar med grönpeppar och tryffel har du världens tur, för nu kommer nämligen två nya Castello smaksatta med just det. Castello är Arlas dessertostmärke med både blå- och vitmögelostar i sortimentet.

Castello med tryffel är smaksatt med äkta italiensk sommartryffel och har en mild och balanserad smak utan att tryffeln tar över, vilket den lätt kan göra annars. Den här funkar fint som den är på ostbrickan till osalta (alltid!) kex, men jag använde den i en pasta och det blev rågott.

Castello med grönpeppar är, precis som sin kompis, mild och väldigt krämig. (För krämig?) Pepparkornen ger det där som behövs för att det ska hända något när man äter. Personligen är den gröna pepparn ingen favorit, men tillhör du grönpepparlaget är det här din teammate.

Personligen tycker jag dessa är för feta (38%) och krämiga, (jag gillar den fasta sorten mer), men trots det är det som alltid en fröjd när det blir trängre i ostdisken. Så länge de inte tränger bort de små gårdsproducerade godsakerna förstås… Vi kan väl se till att det finns rum för alla och köpa lite av varje i helgen, ska vi säga så?

Bild

Happy Festivus! Bloggen 1 år.

Min bebis fyller 1 år idag! Ett år. Den har låtit mig nörda ned mig i ost och gett mig utrymme att surra på om precis det jag vill, hur jag vill. 1-åringen har öppnat dörrar till ostmästares innersta och lärt mig så mycket om det som betyder något. Bebisen har möjligen varit lite kostsam, i ordets ursprungliga bemärkelse, ($$$), som vilken 1-åring som helst med andra ord. Men guu vad det har varit värt det.

Det här första året gjorde vi bra, nu är det bara full fart framåt!

Bild Hurra!