Herre. Gud. Alltså det här med att man kaxigt ställde sig på andra sidan ostdisken gav en perspektiv. Holy. Jahaaa, du menar att jag inte bara får stå och klappa ostarna och käka mig igenom sortimentet? Jahaaa, det kommer kunder och ställer frågor och ska bemötas med ett leende. Jaså, den där kassaapparaten ska hanteras med flinka fingrar?! Så mycket som jag av någon anledning hade glömt att ta med i beräkningen, liksom förblindad av en romantisk bild av osthandlaren.
Min osthandlare gav mig en bunt omslagspapper och en hög ostar i alla former. ”Slå in”, löd ordern. Piece of cake, var min omedelbara reaktion. Presenter har man ju slagit in i decennier liksom. 45 minuter senare var det bara en fyrkantig bit Gruyère som såg värdig ut. Help.
Sedan var det dags för knivarna. Dubbelfattad kniv (tänk svärd), skärtråd och div mindre verktyg för olika områden. Att skära en stubbe Stilton med tråd kan verka råenkelt, när man ser ett proffs göra det. Men hej snedskuren blåmögel, dig ska jag försöka sälja.
Okej. Kassan. Som lite kuriosa kan nämnas att jag aldrig (som i aldrig) har jobbat i butik förut. Inte på sommarlovet i 8:an, inte på helgerna i 20-årsåldern, never. Inte jättesvårt, men ändå ett störande moment i all koncentration jag försökte hålla ihop. Oj, där kom en kund. Som vill småsnacka och ställa frågor medan jag leende försöker komma på vilken kniv jag ska använda, nähä, oliver sa du..?
Kort summering: Efter min första dag kändes det som att jag blivit överkörd av ett studentflak, fast på ett positivt sätt. SÅ många nya intryck, SÅ mycket ny information, SÅ känner att jag lever. Nu kör vi.