Grönt är skönt.

Man är sugen på något vegetariskt till middag, men ens repertoar av just det är hårt begränsad. Det är någon pasta med tomatsås, ugnsrostade grönsaker och en spenatsoppa som får rycka in när man vill dämpa någon sorts dåligt samvete eller helt enkelt bara äta köttfritt. Nu har jag dock två nya finfina rätter på agendan: gnocchi med tryffelpecorino och spenatpasta med bönor och feta.

Äter vi inte gnocchi alldeles för sällan? Gott ju. Man tager färsk gnocchi och sjuder tills de flyter upp till ytan, inte längre. Sedan grovhackar man salvia och bryner i ganska mycket smör. I med gnocchin i smöret och blanda lagom. Häll upp på fat. Och, här kommer själva hemligheten, grovsmula en tryffelpecorino över. Det ska vara den vällagrade sorten för 699 spänn kilot. Strössla slutligen rostade pinjenötter över. Sing hallelujaaaah! Inte mycket grönsaker för att vara vegetariskt, men det löser man genom att fräsa rödkål i olivolja och hacka i lite äpple med honung och servera till, ej på, gnocchin. Alternativt slänga på en näve ruccola över gnocchin.

Sen har vi spenatpastan, en mycket mycket enkel anrättning. Man kokar spaghetti. Samtidigt fräses ett par vitlöksklyftor i olivolja som efter någon minut får sällskap av färsk (alt fryst) spenat, cayennepeppar och edamamebönor (utan skida). Smiska runt och blanda ihop med pastan när den är al dente. Smula över fetaost. (Det mesta löses genom att smula över ost). Enjoy!

Där under fetaosten skymtar en spaghetti med vitlöksfräst spenat och edamamebönor, i all sin enkelhet.

Feta på grönt är skönt.

Ibland, när man känner att det har ätits lite för få fibrer och lite för mycket snabba kolhydrater, kan det vara gött att ställa till med grönsaksbonanza. Men det behöver inte bli tråkigt för det.

Lyssna på det här: Man hugger upp bitar av rödbeta, morot, broccoli och svindyr lila blomkål, (bara för att det är en kul färg), och steker i smör. Därefter hälls de i form med olivolja, färsk timjan och salt. Naturligtvis toppar vi med (minst) ett paket fetaost och rostade solrosfrön och skjuts in i ugnen. Gott. Ja. gro%cc%88ntfeta

Dagen efter är det i telefonkön till sjukvårdsupplysningen man kommer på att man åt rödbetor kvällen innan…

Besvikelse i en liten ask.

Kom över Fontanas nyhet Färskost med fetaost häromdagen. SOM jag längtat efter att få testa denna. Feta är ju en mångsidig favorit som jag som sagt lätt kan tänka mig att bre på en skiva rostat surdegsbröd. Färskostarna finns i smakerna Vitlök, Gräslök och Peppar. Mitt val blev vitlöksvarianten.

Ivrigt rev jag av plastlocket och möttes av en sorglig syn. En klumpig gulvit röra som lite undergivet stirrade upp på mig. Nåväl. Fram åkte brödet (knäcke, i brist på annat) och kniven av trä. Själva bredandet av osten bådade inte gott. Lös, klumpig och inte alls särskilt lockande. Doften var tydlig av vitlök, och det är ju trevligt. Men. Så var det ju det här med smaken… Vitlök – check. Fetaost – näe. Syran finns där, men fetasmak?? Vitlöken är dominant, och i det här fallet är det nog en bra grej, för det andra kändes inte kul. Får ingen fetakänning alls. Och när blicken vandrade över innehållsförteckningen stannade den på ”majonnäs”. Majo-jäkla-nnäs?! Visst finns fetan som ingrediens, men i övrigt är den helt frånvarande.

Nej, det blir att röra till en egen variant på ren feta och lite typ Philadelphia. Synd Fontana, på en sådan briljant idé.

fetafärskost

Grekisk lågkonjunktur på export.

Fet fest på Fetaostens dag.

Hold your horses! Här knallar man gatan fram och blir upplyst av Coop att det är Fetaostens dag idag 15 oktober. Detta kan vi inte låta passera utan pompa och ståt. Enligt egna efterforskningar verkar Fontana vara inblandad i denna högtidsdag, och det är ju rimligt.

Fetaosten är sedan (just 15 oktober) 2007 ursprungsskyddad, det innebär att ost bara får heta Feta om den är tillverkad i Grekland enligt det traditionella receptet av får- och getmjölk. Ingen ko får alltså vara inblandad, det är då man får Salladsost, något som absolut inte får förväxlas med Fetan.

Denna underskattade ost är enligt mig oumbärlig. Därför föreslår jag att hylla underverket lite extra idag. Till exempel med färska rödbetor med gratinerad Feta. Eller Fetapiroger. Eller att man bara smular osten över sin spaghetti bolognese. Eller gör något så crazy som en efterrätt. Hurra!

Skärmavbild 2014-10-15 kl. 10.51.46

Fira med feta tårtan.

Snabbmat.

På tal om ost i mat… Det finns ett litet anspråkslöst lunchställe på Sveavägen i Stockholm, Nostimo, som gör gudomliga piroger med fetaost. Eftersom kombinationen frasigt yttre och mjukt ostigt inre är så pass svårslaget tar jag ofta en omväg hit. De har piroger i olika varianter, men de med feta är bäst om du frågar mig, och det gör du ju. Image

Felix säger cheese.

Nu har Felix fattat vad som verkligen betyder något. I frysdisken kan du nämligen hitta fyra nya pajer med ost som tema: Chèvre & Spenat, Cheddar & Kyckling, Fetaost & Grillad Paprika och Mozzarella & Körsbärstomat. Det låter ju gott. Fryst färdigmat brukar dock sällan leverera så hur det är med dessa återstår att se. Själv har jag inte testat dem än så kanske finns det anledning att återkomma angående detta. 

Bild

 

En av nykomlingarna.