Androuet i fint Say cheese-sällskap.

Gled in på Androuet häromdagen och fick mig en glad överraskning. Inte bara över den goda Bethmale chèvren som jag nosade upp, utan främst över deras nya påse den las i. Man behöver inte titta noga för att förstå att någon på deras designbyrå är en trogen Say cheese-läsare. Påsen har klart inspirerats av bloggens logga som min goda ad-vän gjorde till mig för 8 månader sedan. Deras nya påse är två månader gammal. Sweet komplimang till bloggen! Eller är allt bara en tillfällighet..? Oavsett så är man ju i fint sällskap.

Bild

En god anledning att älska hösten: Raclette

Mörker. Bokstavligen. Bara en tidsfråga innan snön faller och väcker plåtslagarna ur sin sommardvala för att hacka istappar från tak. För att överleva denna årstid krävs stearinljus, massor av varm dryck och framförallt varm ost. Vi har redan betat av ostfondue, men under kategorin ”Varm ost i vinterlandskap” hittar vi ju även Raclette. Den schweiziska/franska osten grillas under järn och äts i flytande form till skinka, potatis och cornichons (eller ren utan tillbehör). Raclette går jättebra att äta utan att först värma men när chansen ges att äta smält ost så tar vi den. Och har man inget järn är det bara att skjutsa in den i ugnen på typ 125° och smälta utan att få färg.

Blev lite extra förtjust när jag hittade en Raclette de chèvre, (av get obviously). Mild och fin, lite dyrare än den av ko, men riktigt god. Möjligtvis kan man äta mindre av getvarianten eftersom smaken inte är riktigt lika neutral som originalet, och det kan ju vara både en nackdel och en fördel. Men just här och nu, när ljusen är tända, tofflorna på och Racletten smält, känns senhösten helt okej.

image Före.

image Efter.

Världens mest stinkande ost.

När det gäller ostdoft har min devis ofta varit ”the more the merrier”. När doften påminner om något man skrapat fram bakom ett mycket gammalt kylskåp då vet man att osten levererar. När det gäller den franska osten Vieux Boulogne spelar den dock i en helt egen liga. Den har nämligen vid flera tillfällen utsetts till världens mest stinkande ost av forskare vid brittiska Cranfield University. Kanske hade man spontant trott att en långlagrad blåmögel skulle ligga i topp och jäsa, men icke. Det avgörande för Vieux Boulognes extrema doft är tydligen att den är tvättad med öl vars bakterier reagerar med mjölkenzymerna på ett minst sagt speciellt sätt och skapar den ”toalettliknande” odören.

Hur det ligger till med smaken är dock höljt i dunkel eftersom den verkar vara vansinnigt svår att få tag på i Sverige, men enligt osäkra källor är den mildare och angenämare än doften = tumme upp.

Bild

 

Hur kan den här gulliga osten vara en sådan stinkbomb?

Äntligen höst!

Hallå everybody, hösten är här! De tjocka tröjornas årstid, det ovärdiga vädrets årstid, the årstid of ostfondue. SOM jag längtat. Det här behöver du för 4 pers:

1 vitlöksklyfta

600 g riven lagrad ost, typ Gruyère

4 dl torrt vitt vin

1 msk maizena

1 msk Kirsch (körsbärslikör)

Gnid grytans insida med vitlöksklyftan. Häll på vinet och koka upp. Rör ned osten, lite i taget tills den smält. Rör hela tiden. Lös maizenan i kirsch och häll i. Klart! Servera med brödbitar, god skinka, stekta champinjoner, grönsaker… Och så lite Samarin på det.

Image

Den Franska Bondosten Av Get.

Jag lät handen stanna över den franska bondosten av getmjölk. Tog den på impuls, la den i korgen, betalade med mynt och cyklade hem. I det marmorbeklädda köket drog jag upp pappret, placerade osten på en skärbräda och väntade. Cirka 30 minuter. Jag valde omsorgsfullt en kniv som var lagom vass och inte för tung. Skar. Smakade. Dog en smula.

Bild

Vitlök är gott. Men vilken är godast?

En fluffig färskost kan få vilken rostemacka som helst att flyga. För egen del är jag svag för dem med vitlök, och oftast blir det Roulé, den där snurran. Den har den rätta konsistensen och en mild och örtig vitlökssmak. Så varför inte nöja sig med den då säger du. För att jag kanske kan hitta en ny ännu godare favorit säger jag. Så here we go.

Bild

Boursin. Den franska klassikern. Att öppna den känns nästan som en liten ceremoni; kartongen, silverpappret… Och det är egentligen inget större fel på Boursin. Men om man ska peta runt lite (och det ska man ju) så är den en smula för salt och en aning för kompakt i konsistensen. Och vitlökssmaken känns lite unken. Trots det får den ändå 3 vitlökar av 5.

Castello ekologisk vitlöksost. Ekologiskt är ju bra, men den här konsistensen doesn’t do it for me. För smörig och jämn, det händer liksom inget. Uppsidan är att den bara innehåller helt naturliga råvaror och har en mild och fin vitlökssmak, men den här är nog en typisk matlagningsost snarare än påläggsost. Därför blir det blygsamma 2 av 5 vitlökar.

Chèvre à tartiner ail et fines herbs. Vitlöksost gjord på getmjölk, kan det vara nåt? Tja, säkert för någon. Den har den getiga syran, är mild och krämig. Men vitlökssmaken är dock väldigt sublim. Kanske för att det inte finns någon vitlök i den, utan istället vitlöksarom. Morr. För egen del väljer jag nog antingen eller. Antigen get eller vitlök, inte både och. Så denna lilla sak får 3 av 5 vitlökar.

Rondelé. Här har vi det rätta fluffet. Det liksom frasar när man brer ut den. Bara naturliga ingredienser och mycket färska örter (persilja, körvel och dill) ger fräschör. Syran är väl balanserad och vitlökssmaken känns frisk. Men aj vad salt den är. De till och med varnar om salthalten i innehållsförteckningen. Synd, annars hade den här blivit min nya favorit. Saltet gör dock att den inte förtjänar mer än 2 av 5 vitlökar.

Slutsatsen är därmed att Roulé än så länge behåller favoritstatusen, men sökandet fortsätter i det tysta.

 

Inlägget sponsrades av Vademecum 24 Hour Super Fresh Breath.

Skära chèvreskivor.

När man ska göra varm chèvremacka kommer man alltid till det kritiska momentet ”skär chèvren i skivor”. Om du har försökt skära chèvre i skivor med kniv vet du att det inte går. Eftersom mögelskalet ger ett motstånd medan det inre är mjukt och därmed trycks ihop blir det ju bara mos. Därför kommer här ett nördtips för den perfekta chèvreskivan:

Skär en liten skåra i mögelskalet med kniv. 

Bild

Tag en lagom lång sytråd och skär en elegant skiva med tråden i valfri tjocklek. 

Bild

Klart. 

Bild

Självklart finns ju flådiga proffsostskärare i någon typ av ståltråd, men den här MacGyver-varianten funkar utmärkt.